Spanjorerna får tag i ledtrådar som kan leda dem till ”Ungdomens källa”, en mytomspunnen plats vars vatten sägs ge evigt liv. Englands kung kan inte låta dem komma först dit, så han sänder sin egen flotta efter dem. Men även den fruktade piraten kapten Svartskägg och kapten Jack Sparrow är på jakt efter denna källa. Låt kapplöpningen börja…
I torsdags kväll var jag på bio och såg Pirates of the Caribbean: I främmande farvatten. Dagen innan hade jag läst en recension som inte alls var speciellt positiv till filmen – vilket lovade gott enligt mig, eftersom jag vanligtvis brukar tycka raka motsatsen till vad tidningsrecensenterna tycker.
Det var likadant den här gången. Seg och lite långtråkig? Nej, inte alls. Även i de delar av filmen då det inte var mycket action så gick historien ändå framåt genom dialogen. Jag tyckte inte en enda gång att filmen blev seg. Jag tyckte dessutom det var skönt att slippa ännu en film om Davy Jones, Will och Elizabeth, och allt det andra som de tre första filmerna handlade om. Att äntligen få ett nytt äventyr.
Ändå var det trevligt att få se några välbekanta ansikten, speciellt då det var mina personliga favoriter: Jack Sparrow så klart, Barbossa och Gibbs. De spelade sina roller precis lika bra som tidigare. Jag kände också lätt igen Richard Griffiths i rollen som Englands kung – han spelar också Mr Dursley i Harry Potter-filmerna. Förresten, i recensionen jag läste stod det att Jack Sparrow fick för mycket tid och för mycket utrymme. Hur kan man få för mycket av Jack Sparrow? Det var inget jag alls reagerade på. Han hade en stor roll i filmen, självklart – det är ju mest honom som filmerna handlar om ändå. Och det har jag inget som helst emot.
Vad gäller rollerna i övrigt så tycker jag att de flesta skådespelarna gjorde ett bra jobb. Den enda jag inte riktigt gillade var Angelica (Penélope Cruz). Hon kändes blek i jämförelse med många av de andra. Vad det beror på tänker jag inte ge mig in och gissa på.
Övriga kommentarer:
Otroligt vackra miljöer! Hawaii var definitivt rätt plats att spela in filmen på.
De fick med apan Jack på ett hörn, haha, underbart!
Jag har fått ett nytt namn att älska: Syrena.
Efter det här är min syn på sjöjungfrur för alltid förändrad…
Nu såg jag inte filmen i 3D så hur de effekterna är kan jag inte uttala mig om. Men en bra film var det definitivt, bäst var utan tvekan kapten Sparrow själv.
Mitt betyg: 4 av 5
