Idag väcktes jag på ett, skulle jag säga, väldigt lantligt sätt. Tio i sju hörde jag ett högt ”GOCK GOCK!” och vingflax precis utanför mitt fönster. Det var den här rackaren som lugnt kom gående in på gården och väsnades med jämna mellanrum:
Klarvaken som jag nu var, var det ingen idé att försöka somna om de sista tio minuterna innan väckarklockan skulle ringa, så jag tog några fler foton på fasantuppen, som efter en stund försvann från gården och fortsatte ut på någon åker nånstans.
