Kettilsdotter

I mitten av november förra året var jag på dejt i Asakusa. Det var första gången jag var där, och det blev direkt ett av mina favoritställen i Tokyo. Visst gillar jag de moderna stadsdelarna där det är liv och rörelse och ungdomar och det alltid är något häftigt på gång! Men jag har alltid älskat historia, och det är skönt att ibland åka till de områden i Tokyo där allt handlar om stadens historia.

Jag har lagt upp en hel del foton i det här inlägget, och kommer berätta lite om dem i tur och ordning.

När man kommer till Asakusa kan man välja att ta en guidad tur i en jinrikisha – en liten vagn som dras av en springande man i traditionella kläder. Dessa män är värda att beundra – de springer runt med dessa vagnar samtidigt som de pratar med sina kunder och berättar om ställena de springer förbi. Ordet jinrikisha består av jin (människa), riki (styrka) och sha (fordon) – lätt att förstå! Dessa guidade turer kostar dock en hel del.

Det andra fotot föreställer en koban – en polisbox. Polisstationer finns lite här och där i Tokyo, men det är fortfarande ganska långt mellan dem. Behöver man snabbt få tag i en polis så kan man ta sig till närmsta koban. Dessa finns lite varstans, ofta vid gatuhörn eller nära tågstationer. De är alltid bemannade med minst en polis. Vissa kobans är lite större, andra lite mindre. Smidigt är det i alla fall, inte minst om du vill fråga någon om vägen!

På tredje fotot syns lite olika saker… Det är en av de större korsningarna i Asakusa. Man kan se tidigare nämnda koban, Tokyo Sky Tree, och Asahis bryggeri – det är byggnaden med den konstiga gula saken på. Asahi är ett av de största ölföretagen här i Japan. ”Asahi Super Dry” känner nog de flesta till eftersom den reklamen visas på TV för jämnan – det går nog att jämföra med hur känt Norrlands Guld är i Sverige?

Jag hamnade på en gata där jag bara var tvungen att fotografera i båda riktningarna. Åt ena hållet ser man en gammal port, låga äldre byggnader… Helt enkelt den äldre sidan av Asakusa. Åt andra hållet ser man moderna höga byggnader, och så Tokyo Sky Tree – Tokyos senaste stora landmärke. Den här kontrasten mellan gammalt och modernt finns i hela Tokyo, men det var intressant när det blev så här pass påtagligt.

Sedan var det dags att ta sig till Sensojitemplet! Vid ingången till vägen som leder upp till templet ligger ett av Asakusas största turistmål: Kaminarimon – ”åskporten”. Porten har fått sitt namn efter de två Buddhistiska skyddsgudar som finns avbildade som trästatyer inne i själva porten – vindguden Fujin och åskguden Raijin. Originalporten byggdes år 942, men den har brunnit ner och återuppförts flera gånger. Den port som står i Asakusa nu byggdes år 1960.

Därefter följer man Nakamisedori (en gata kantad av små butiker och marknadsstånd) upp till Sensojitemplet. Sensoji är Tokyos äldsta tempel, ursprungligen byggt år 645. Innan man går in i själva templet bör man enligt seden tvätta händerna och skölja munnen enligt de instruktioner som finns uppsatta utanför templet. Man kan även bränna rökelse.

Det är jättevackert inne i templet! Utsmyckningar, guld, trädetaljer, målningar… Det är svårt att beskriva hur vackert det är, det är en sådan sak som behöver upplevas för att riktigt kunna förstås. I anslutning till templet finns också en jättevacker park, med vatten, broar och karpfiskar.

Vi gick vidare och kom fram till Asakusas nöjespark. Vi gick dock inte in i själva nöjesparken utan stannade utanför. Men det var tillräckligt underhållande! Vi hittade nämligen en skicklig trollkarl, och sedan dök det upp en figur på styltor. Vad personen skulle föreställa vet jag inte riktigt, men förmodligen något ur japansk kulturhistoria.

Allt som allt var det en väldigt intressant dag, och jag har åkt tillbaks till Asakusa några gånger sedan dess!